För Sverige - i filmen.
Med ett långt uppehåll och sommarens ledighet bakom mig, blir bloggen återigen upplyst i höststressen. Första anhalten blir Sverige, eller närmare bestämt hur Sverige då och då figurerar i film och TV från andra länder.
Ibland är det bara några enstaka ord på fonetiskt inlärd svenska som yttras. Ibland är det den svenska flaggan som dyker upp på sexleksaker. Ibland är det refereringar till ett mytomspunnet land fullt av bikinibrudar och ett tyst mörker. Och i enstaka fall kan det till och med vara en svensk plats eller byggnad som visas upp, ibland representerar de något ”svenskt” och ibland representerar de någon helt annan del av världen. Gemensamt har dessa små cameos att de alltid gör mig (till min egen förvåning) barnsligt förtjust. Det beror väl mycket på igenkänningsfaktorn och att man på något narcissistiskt vis påminns om sin egen existens och plats i världen. Hursomhelst är det oftast jäkligt skoj.
Det enda tråkiga med Sveriges plats i den utländska filmen är att bilden av landet oftast är missvisande eller bara jättetråkig (eller så döljs det faktum att det är frågan om Sverige helt och hållet). Ett exempel på hur tråkigt Sverige framställs, återfinns i Children of Men där världens förfall illustreras genom en TV:s utspottande av bilder från några av världens största städer. Städer som alla uppvisar olika former av kris och uppror, med varje stads respektive utmärkande byggnader noga placerade i varje klipp. Ja, förutom när det kommer till Stockholm, vill säga. Byggnadsverk som Collosseum och Statue of Liberty associeras ju direkt till sina städer och förkroppsligar själva länderna de återfinns i. Vad associeras Stockholm med, vad förkroppsligar då Sverige? I Children of Men är det en hund. En hund som äter köttet från vad som möjligen är en människa.
En symbol som känns igen från nutida Sverige? Något som förkroppsligar ett land? Man kan egentligen inte klandra dem, för vad skulle de annars kunna visa för att åskådare världen över skulle utbrista ”åååh, typiskt svenskt”? Nej, det behövs något igenkännbart monument från en svunnen tid, en byggnad som känns igen överallt i sin unikhet och är mer representativ än en förvildad byracka.
Något som kanske kunde fungera är all snö och natur som finns runt huvudstaden vintertid? Varför inte till exempel spela in en kylslagen urban scen någonstans runt Gärdet, där ändå SFI, Sveriges Television och andra passande institutioner huserar? Där på Gärdet finns ju både monoliterna på Hakberget (förstamajmonument) och Kaknästornet (som nog får räknas till en av de mest kända byggnaderna inom landet). Men hör och häpna: nu råkar det faktiskt finnas en film som är delvis inspelad just där! Det är Danny Boyles Sunshine som innehåller en inte
obetydlig scen inspelad på detta snötäckta och iskalla fält, med monoliterna i bild och allt. Problemet är dock att enligt filmen är detta inte alls Stockholm. Det är en stad på södra halvklotet. Kaknästornet är brutalt bortredigerat och istället syns en konstruktion som är betydligt mer välberömt och symboliskt för den stad det ska föreställa. Igenkänningsfaktorn för det svenska landskapet finns här, men narcissismen får vika hädan inför filmens makt som platsetablerare: det är inte längre Sverige.
Men Kungliga slottet då? Placerat i hjärtat av Stockholm är det en välbesökt turistattraktion och miljoner kameror måste ha förevigat denna byggnad i lika många semesteralbum genom åren. Slottet skulle förutom att kunna agera landmärke kunna förmedla att Sverige är en monarki med lång historia och att Stockholm är en vacker stad omgiven av vatten. Alltså ganska så passande för etablering av plats i en film. Och Kungliga slottet har faktiskt använts för att referera till Stockholm och Sverige! I ett avsnitt av TV-serien Eureka figurerar en bild av slottet och fungerar som en viktig ledtråd i lösningen av avsnittets problem. Man blir riktigt glad när man ser bilden av slottet och genast känner igen platsen. Än så länge verkar det ju väldigt lovande! Men sedan infinner sig den gråa sanningen. Visst, det är en bild av Stockholms slott och då det hela kretsar kring ett uteblivet Nobelpris är det väl inte helt fel med en den kungliga anknytningen. Men där slutar det roliga. För bilden finns med just för att den inte är lätt att känna igen, för den amerikanska publiken och personerna i serien, vill säga.
Bilden blir identifierad först när det behövs bevis för att en sorts minnesmaskin fungerat och ger huvudpersonen kunskap ”ingen vanlig dödlig egentligen kan besitta”, som till exempel hur Kungliga slottet i Stockholm ser ut. Slottet blir alltså ingen symbol för det svenska och igenkännbara utan för det obskyra och främmande. Till råga på allt har de valt en av de fulaste bilderna av slottet de kunde hitta, endast en gavel av slottet syns, omgiven av blåa byggbaracker och snöslask.
Som tur är har Sverige haft Ingmar Bergman, det oändliga mörkret och tystnaden på sin sida. Samtidigt har bilden av Sverige som ett frigjort sexparadis florerat i den filmiska reproduktionen av landet. Två motsägelsefulla bilder av samma land, oförenliga och aldrig förekommande i samma sammanhang? Inte om man heter Conan O’Brien. Då kan man hävda att Bergman sex månader före sin död nådde sin kreativa botten och därför spelade in en"Girls Gone Wild”-film. Detta är precis vad Conan påstådde i sitt Late Night tidigare i år. Och nej, Bergman gjorde ingen version av ”Girls Gone Wild”, men inslaget har en poäng och lyckas pricka in nästan alla de kännetecken som Sverige brukar få i utländska medier: sex, blondiner, svartvit film, tystnad, amerikaner som försöker uttala svenska ord utan att förstå vad de betyder, mörker och döden. YouTube visar hur det går till:
Sammanfattningsvis kan man se att under den senaste tiden har Sverige porträtterats generiskt och tråkigt (Children of Men) eller osynliggjorts (Sunshine) eller blivit oidentifierbart fult (Eureka). Även om bilden, representationen, inte är viktigare än sanningen är den mycket roligare. För hur ”fel” de ibland än lyckas uppfatta Sverige är det ofta roligt att bara känna igen något, liksom bli del av det hela. Det verkar ju inte som att en ”korrekt” och samtidigt underhållande/gripande bild av Sverige kommer att ges någon gång snart, så då kan man ju lika gärna glädja sig åt de bästa bilderna som finns tillgängliga för tillfället.
Ibland är det bara några enstaka ord på fonetiskt inlärd svenska som yttras. Ibland är det den svenska flaggan som dyker upp på sexleksaker. Ibland är det refereringar till ett mytomspunnet land fullt av bikinibrudar och ett tyst mörker. Och i enstaka fall kan det till och med vara en svensk plats eller byggnad som visas upp, ibland representerar de något ”svenskt” och ibland representerar de någon helt annan del av världen. Gemensamt har dessa små cameos att de alltid gör mig (till min egen förvåning) barnsligt förtjust. Det beror väl mycket på igenkänningsfaktorn och att man på något narcissistiskt vis påminns om sin egen existens och plats i världen. Hursomhelst är det oftast jäkligt skoj.
Det enda tråkiga med Sveriges plats i den utländska filmen är att bilden av landet oftast är missvisande eller bara jättetråkig (eller så döljs det faktum att det är frågan om Sverige helt och hållet). Ett exempel på hur tråkigt Sverige framställs, återfinns i Children of Men där världens förfall illustreras genom en TV:s utspottande av bilder från några av världens största städer. Städer som alla uppvisar olika former av kris och uppror, med varje stads respektive utmärkande byggnader noga placerade i varje klipp. Ja, förutom när det kommer till Stockholm, vill säga. Byggnadsverk som Collosseum och Statue of Liberty associeras ju direkt till sina städer och förkroppsligar själva länderna de återfinns i. Vad associeras Stockholm med, vad förkroppsligar då Sverige? I Children of Men är det en hund. En hund som äter köttet från vad som möjligen är en människa.
En symbol som känns igen från nutida Sverige? Något som förkroppsligar ett land? Man kan egentligen inte klandra dem, för vad skulle de annars kunna visa för att åskådare världen över skulle utbrista ”åååh, typiskt svenskt”? Nej, det behövs något igenkännbart monument från en svunnen tid, en byggnad som känns igen överallt i sin unikhet och är mer representativ än en förvildad byracka.
Något som kanske kunde fungera är all snö och natur som finns runt huvudstaden vintertid? Varför inte till exempel spela in en kylslagen urban scen någonstans runt Gärdet, där ändå SFI, Sveriges Television och andra passande institutioner huserar? Där på Gärdet finns ju både monoliterna på Hakberget (förstamajmonument) och Kaknästornet (som nog får räknas till en av de mest kända byggnaderna inom landet). Men hör och häpna: nu råkar det faktiskt finnas en film som är delvis inspelad just där! Det är Danny Boyles Sunshine som innehåller en inte
obetydlig scen inspelad på detta snötäckta och iskalla fält, med monoliterna i bild och allt. Problemet är dock att enligt filmen är detta inte alls Stockholm. Det är en stad på södra halvklotet. Kaknästornet är brutalt bortredigerat och istället syns en konstruktion som är betydligt mer välberömt och symboliskt för den stad det ska föreställa. Igenkänningsfaktorn för det svenska landskapet finns här, men narcissismen får vika hädan inför filmens makt som platsetablerare: det är inte längre Sverige.Men Kungliga slottet då? Placerat i hjärtat av Stockholm är det en välbesökt turistattraktion och miljoner kameror måste ha förevigat denna byggnad i lika många semesteralbum genom åren. Slottet skulle förutom att kunna agera landmärke kunna förmedla att Sverige är en monarki med lång historia och att Stockholm är en vacker stad omgiven av vatten. Alltså ganska så passande för etablering av plats i en film. Och Kungliga slottet har faktiskt använts för att referera till Stockholm och Sverige! I ett avsnitt av TV-serien Eureka figurerar en bild av slottet och fungerar som en viktig ledtråd i lösningen av avsnittets problem. Man blir riktigt glad när man ser bilden av slottet och genast känner igen platsen. Än så länge verkar det ju väldigt lovande! Men sedan infinner sig den gråa sanningen. Visst, det är en bild av Stockholms slott och då det hela kretsar kring ett uteblivet Nobelpris är det väl inte helt fel med en den kungliga anknytningen. Men där slutar det roliga. För bilden finns med just för att den inte är lätt att känna igen, för den amerikanska publiken och personerna i serien, vill säga.
Bilden blir identifierad först när det behövs bevis för att en sorts minnesmaskin fungerat och ger huvudpersonen kunskap ”ingen vanlig dödlig egentligen kan besitta”, som till exempel hur Kungliga slottet i Stockholm ser ut. Slottet blir alltså ingen symbol för det svenska och igenkännbara utan för det obskyra och främmande. Till råga på allt har de valt en av de fulaste bilderna av slottet de kunde hitta, endast en gavel av slottet syns, omgiven av blåa byggbaracker och snöslask.Som tur är har Sverige haft Ingmar Bergman, det oändliga mörkret och tystnaden på sin sida. Samtidigt har bilden av Sverige som ett frigjort sexparadis florerat i den filmiska reproduktionen av landet. Två motsägelsefulla bilder av samma land, oförenliga och aldrig förekommande i samma sammanhang? Inte om man heter Conan O’Brien. Då kan man hävda att Bergman sex månader före sin död nådde sin kreativa botten och därför spelade in en"Girls Gone Wild”-film. Detta är precis vad Conan påstådde i sitt Late Night tidigare i år. Och nej, Bergman gjorde ingen version av ”Girls Gone Wild”, men inslaget har en poäng och lyckas pricka in nästan alla de kännetecken som Sverige brukar få i utländska medier: sex, blondiner, svartvit film, tystnad, amerikaner som försöker uttala svenska ord utan att förstå vad de betyder, mörker och döden. YouTube visar hur det går till:
Sammanfattningsvis kan man se att under den senaste tiden har Sverige porträtterats generiskt och tråkigt (Children of Men) eller osynliggjorts (Sunshine) eller blivit oidentifierbart fult (Eureka). Även om bilden, representationen, inte är viktigare än sanningen är den mycket roligare. För hur ”fel” de ibland än lyckas uppfatta Sverige är det ofta roligt att bara känna igen något, liksom bli del av det hela. Det verkar ju inte som att en ”korrekt” och samtidigt underhållande/gripande bild av Sverige kommer att ges någon gång snart, så då kan man ju lika gärna glädja sig åt de bästa bilderna som finns tillgängliga för tillfället.
[fotnot: på intresseklubben.nu kan du få miljarder tips om var och hur Sverige figurerat i utländsk film och tv!]
